Det är många församlingar som har kontakt med flyktingar som kommit till Finland. Tyvärr har regeringens hårdförda flyktingpolitik resulterat i att många av dessa flyktingar tvingas återvända till sina hemländer. Frågan om vad kyrkoasyl är för något har blivit väldigt aktuell på flera håll. Vi frågar Jani Edström, som är ordförande för Frikyrklig Samverkan, vad kyrkoasyl är för någonting.
Kyrkoasyl är ett undantag från regeln. Regeln är att en asylsökares rättigheter och personliga trygghet alltid ska beaktas i asylprocessen. En asylsökare kan dock anhålla om kyrkoasyl som en sista utväg om han eller hon känner sig rädd eller hotad, upplever att myndigheterna inte tar hänsyn till de framlagda asylskälen, eller i väntan på en ny prövning av fallet i ljuset av ny information.
Kyrkoasyl grundar sig på en gammal biblisk och kristen tradition. I Gamla testamentets Israel grundades fristäder för sådana som oavsiktligt förorsakat en annans död. Så länge de uppehöll sig i fristaden kunde ingen straffa dem. Kyrkor och helgedomar har fungerat som fristäder under århundraden. Tanken var myndigheterna inte hade befogenheter att ta sig in i kyrkan för att hämta den som sökt fristad i där.
Kyrkoasylen har inget direkt juridiskt skydd, däremot är det en tradition som myndigheterna i de flesta europeiska länder valt att respektera. När svensk polisk tog sig in Alsike kloster på 1990-talet utbröt protester och sedan dess har polisen respekterat kyrkan som asylplats.
När en församling besluter att bevilja kyrkoasyl sker det för en begränsad till, till exempel tills asylfallet har fått en ny behandling eller tills ytterligare klargöranden gjorts. Kyrkoasyl sker öppet med de lokala myndigheternas kännedom. Därför är det viktigt att skapa goda relationer till polis och andra myndigheter för att trygga ett gott samarbete. Om den asylsökande trots detta hotas av avvisning kan församlingen anhålla om att sända med en eller flera stödpersoner när asylbeslutet verkställs. Det är också viktigt att dokumentera hela processen ända fram till vad som händer den asylsökande efter avvisningen.
Om det finns orsak att tro den som avvisas kommer att mötas av förföljelse eller dödshot kan församlingen välja att gå ännu längre och inte rätta sig efter myndigheternas beslut. I sådana fall frångår man kyrkoasylprincipen och idkar civil olydnad. Civil olydnad är en del av ett demokratiskt samhälle. Det kan innebära att man bryter mot gällande lagar eller förordningar, och beredd att ta straffet för det. Civil olydnad har i många fall öppnat för nya lösningar och bidragit till ett rättvisare samhälle.
Jani Edström // ordförande, Frikyrklig Samverkan
Information finns också här: http://www.ekumenia.fi/data/