För drygt 12 år sedan åkte Tua, Christian och Jeremia Backman (näst längst till vänster på bilden) som då var relativt nya i MKF-sammanhang till Guyana för en tre månaders vistelse. I sommar gör trion en ny resa dit.
Varför är ni utsedda att fara till Guyana?
Full Gospel Fellowship som Missionskyrkan i Finland samarbetat med under alla år vi varit engagerade i Guyana, firar ett stort 50-årsjubileum och har bjudit in vårt samfund. Vi har blivit betrodda att få vara dess representanter.
Vad skall ni göra där?
Det vet vi inte riktigt ännu. Man firar under hela juli månad, men de största festligheterna äger rum den 5-8 juli och under dessa dagar kommer även representanter från många andra länder att närvara. Vi är i landet en vecka.
Ni har tidigare bott i Guyana. När?
Mars-maj 2002
Vad gjorde ni där?
Vi var utsända av MKF med medel från utrikesministeriet. Chrille gjorde ett omfattande arbete genom att tillsammans med lokala krafter färdigställa andra våningen på det sociala centret i Albouystown, som hör till huvudstaden Georgetowns slumområde och där församlingen som Elsworth Williams förestår finns. Tua tog hand om Jeremia som var drygt ett år och hjälpte under hans eftermiddagssömn 2-3 timmar per dag till i Full Gospel Fellowships kontor, som då fanns i samma byggnad som vi bodde i. Vi bodde tillsammans med en guyansk familj som då hade 3 tonårsbarn. Relationen till den familjen blev också en stor del av helhetsupplevelsen.
Vad förväntar ni er av resan?
Vi är så tacksamma över att den här möjligheten har öppnats upp för oss! Det har varit en tyst bön i över 10 år som vi inte pratat om med någon annan än Gud, att få återvända en dag. En del av vårt hjärta och vår själ blev kvar där, vi saknar människorna och för Jeremia som nu är 13,5 år och hört om detta land hundratals gånger, men inte har några minnen därifrån känns det oerhört välsignat att kunna ta med honom (på egen bekostnad).
På vilket sätt har den tidigare Guyanavistelsen påverkat era liv?
Den var verkligen på många sätt livsförvandlande! Vi trodde att vi skulle bli utsända som missionärer, men när vi hade varit där ett tag märkte vi att vad gällde det andliga var det de som var missionärer åt oss! Vår syn på både jordiskt och andligt liv breddades. Dels fick vi en erfarenhet av hur det är att bo i ett U-land och det präglar vårt tänkande och i vissa avseenden vårt handlande fortfarande. Dels var mycket i deras andliga uttryckssätt så annorlunda jämfört med vårt och det har nog bidragit till en bredare syn på andligt liv. Kanske kan man säga att en “andlig fyrkantighet” hos oss begravdes där.